Trött på att vara trött! Sova hela natten??

Hej på er! Det ekar tomt här inne, ni har kanske fullt upp med att smälta julmaten och leka med julklapparna :) ?!

Tomten (eller Linda & mamma ;) ) kom med påfyllning till pandora-armbandet.

Här njuter vi årets sista vecka!! Går fortfarande i pyjamas hela gänget (eller ja förhoppningsvis inte Micke eftersom han jobbar..). Är trött dygnet runt nu känns det som. Så nu får det vara slut på nattspringandet. Lille Sebbelutten envisas med att vakna femtioelva gånger för både mat och nappinstoppning nätterna igenom och nu är han faktiskt 9 månader och behöver inte äta om nätterna utan sova! Och det behöver jag med :) Så nu har jag bestämt att ge Sova hela natten (Anna Wahlgren) ett försök.

Är det någon därute som har några erfarenheter av det?? Dela gärna med er tips och trix, behöver all hjälp vi kan få. Efter nyår tänkte jag ge det ett försök så nu läser jag på och laddar.

Ni är många som efterlyser bilder från bröllopet! Det kommer så fort jag fått dem av fotografen, lovar! Duktiga Emma Sandström (& hennes fästman) på Adorable moments är det som fotat hela dagen. Sneakpeak, datorn har fått ny bakgrundsbild på hela lilla bröllopsfamiljen ♥

0

0 reaktioner på “Trött på att vara trött! Sova hela natten??”

  • CissiE skriver:

    Ang kritiken nedan mot SHN; alla barn är olika, det som fungerar på ett barn fungerar nödvändigtvis inte på ett annat. I vårt fall var det så att yngsta sonen vaknade tre till fyra gånger per natt, alltid väldigt ledsen/hysterisk trots att vi var där DIREKT och tog upp, tröstade och lade i vår säng. Sedan SHN är han en NÖJD kille, d.v.s. han själv slipper vakna och vara jätteledsen flera ggr/natt vilket jag tror är betydligt behagligare för honom. Hans nattskräck som kom flera nätter i veckan försvann faktiskt också (vilket jag iofs absolut inte hade räknat med). Således, vi har ett mycket nöjdare och tryggare barn nu – men återigen, alla barn är ju olika…

  • Tess79 skriver:

    Vad äter han som sista mål innan han ska sova? Har hört att välling inte mättar så länge. Har själv problem med min dotter nu (hon är 1år och 5mån) som vaknar flera flera gånger om natten… Hon har fått bara välling, men ska nu testa att ge både välling och en smörgås alt. gröt som kvällsmål. Så får vi se om det hjälper något :-) Men det kanske bara är en period hon är inne i, verkar vara en hel del drömmar som stör också tror jag… Hon har sovit hela nätter tidigare, men det känns som att det var evigheter sedan!… :-) Hoppas ni kommer på något bra som hjälper! och kom i håg att berätta hur ni gjorde ;-)

  • SaraR skriver:

    Hej,
    vilken fin bild fran brolloppet :)
    Alla barn ar ju olika sa svart att ge rad. Min yngsta dotter sov hela natten tills ungefar ett och sen borjade hon vakna. Radet jag fick fran varan ”health visitor” var att oka somnen pa dagen, dvs en tupplur pa morgonen och en tidig eftermiddag. Och mycket hapen blev jag nar det funkade. Men alla barn ar ju olika som sagt. Hennes teori var att min dotter var ”overtrott” och ”overstimulerad” pa dagen. Hur som haver lycka till…minns hur jobbigt det var att springa uppe hela natten.

    Sara

  • CissiE skriver:

    Många kommentarer redan ser jag, men om du läser hit ner kan jag glädja dig med att det funkade KANON på Albin! Vi valde att ta bort nappen – tänkte ändå lite att ”det är kommer nog ALDRIG att gå, men vi ger det några nätter”. Första kvällen tog det 45 min (plus två-tre uppvak på natten), andra kvällen somnade han på 20 min och tredje natten somnade han direkt och sov hela natten igenom! Nu sover han 4 av 5 nätter rakt igenom. Vi fuskar dock på uppvaket – vi vill sova så länge det går och om han vaknar tidigt på morgonen stoppar vi i nappen och kan ofta få sova till 7.30-08! Hur skönt som helst!
    LYCKA TILL!!!!!

  • rosemj skriver:

    Jag tittade lite på AW filmer där hon höll på med nån ”solfjäder” på en liten bebis, tvångsmatade en som skulle lära sig att ta flaska osv och kände bara att den människan inte kan vara riktigt klok! Förstår inte vad man kan hitta på med ett försvarslöst litet barn!
    Min yngsta dotter vägrade napp och flaska och använde mig mer eller mindre som napp i stället. Men det kändes okej, det är ju bara en kort period och jag har hellre ett nöjt barn som får den närhet och trygghet det behöver för stunden.
    Jag tror inte att man behöver lära barn att sova osv. Sånt är medfött och det är nog så att det är vi vuxna som är så vana vid att saker och ting ska kunna planeras för att det ska funka i vårt fullspäckade liv. Men har man småbarn så tycker jag för både deras och sin egen skull att man får dra ner på alla ”måsten” och leva livet så som det ser ut med små barn i huset.
    Mina döttrar är 2 och 4½ år nu och de sover oftast i sina egna sängar, men vaknar de och behöver vara nära oss så är de välkomna och de somnar då om på en gång. Vi har legat bredvid dem när de var små tills de somnar och det har fungerat bra men visst går det i perioder med både sömn och mat och allt annat.

    Under det första levnadsåret händer det ju massor för ett litet barn. Tänk vilken enorm utveckling den lille går igenom både fysiskt och psykiskt. Jag tycker ni ska prata med Bvc om råd när det gäller sömnen där de ju är experter på barn istället för att ge dig på metoder som kritiserats så hårt som Anna Wahlgrens. Jag kan även ge dig tipset att gå in på familjeliv.se Där finns det ett forum om sömn och jag tror du kan hitta många bra och snällare metoder om du absolut är ute efter en sådan.
    Kan inte ditt stora barn gå på dagis annars då, så du har möjlighet att sova samtidigt med den lille på dagen, eller kanske sätta på en film eller nåt som hon kan sitta och titta på så du får vila iallafall? En 4-åring kan ju roa sig själv om man är i närheten och finns till hands.

    Lycka till och hoppas ni hittar en lösning som alla mår bra av

  • vildvittra skriver:

    Hej! Läser att du vill prova SHN, varför just denna metod? Jag avråder verkligen starkt ifrån den!

    Jag förstår att ni har problem och självklart ska det inte behöva vara så att man går på knä. Du vet antar jag att de har en separationsfas i den här åldern vilket leder ett mycket starkt närhetsbehov under natten och många uppvak, även för dem som kurat?

    Har du läst något på Anna Wahlgrens forum? Metoden är ju mycket, mycket brutal. OM du verkligen ska använda SHN av alla metoder så kom ihåg att modifiera den så att den passar just ditt barn och gör den inte ordagrant, överge honom aldrig skrikandes helt ensam för det är skadligt och kommer inte göra något bättre förutom att han i värsta fall ger upp. Det finns som sagt andra metoder, somna utan gråt är en väldigt populär metod och boken kan du endera låna på bibblan eller köpa billigt på tex adlibris. Tassmetoden är en annan metod som också är mycket snällare och är ingen skrikmetod (SHN är ju en skrikmetod – sk CIO där syftet är att lämna bebisen skrikandes helt ensam) och googlar du så finner du tydliga instruktioner för tassmetoden. Det finns också en metod som heter baby whisperer som bygger mycket på rutiner under hela dygnet. Även somna utan gråt bygger på att strukturera upp en vardag med tydliga rutiner även för dagsvilorna, och jättebra tips för att sluta med napp eller snuttande på bröst finns där! Jag har själv kört somna utan gråt och kan verkligen rekommendera den framför dessa hemska skrikmetoder som bara gör skada!

    Tyvärr är ju nappen i många fall ett störningsmoment. Vi tog bort nappen helt till vår äldsta dotter när hon var 9-10 månader. Jag skulle råda er att göra samma sak om det är sådana här problem. Fundera över det.

    Men som sagt, det absolut viktigaste är att ni samtidigt är lyhörda inför bebisen och lyssnar på hans behov. Låt honom ALDRIG skrika ensam utan finns där för honom och håll om, trösta, ta upp om han blir ledsen när ni inför förändringar. Själv skulle jag aldrig utsätta mina barn för skadliga skrikmetoder när jag vet att det finns andra metoder och andra sätt. Lycka till!

  • Jojjo skriver:

    Hej!

    Jag har vänner som kört AW och vart jätte nöjda och rekomenderat den metoden till oss. Men för oss var det inte ett alternativ, kan erkänna att jag heller inte är vidare insatt.
    För vår del fungerade det jättebra att sitta vid sidan av sängen och sjunga lite, första nätterna vaknade hon till några gånger men då var det bara att sätta sig brevid en stund så somnade hon om. Sen tredje eller fjärde natten sov hon rakt igenom.
    Hoppas ni hittar en lösning som passar er på bästa möjliga sätt.
    Kram

  • al68 skriver:

    Såååå skönt med en slö dag. Själv har jag precis fikat o tittar på en film, gott att slippa en massa måsten ; )

    Lycka till med sovandet, det kommer gå kanon.

    Ha det gott, kramis

  • jolo79 skriver:

    Hej!
    Vilken underbar bild ser fram emot fler!
    När vår son var 6 månader slutade jag amma honom för att jan var så glad i mat främst. Bestämde då att han skulle få välling vid 19 och sen inte mer! Vilket liv det blev då! Han vaknade på klockan var 3:e timme som han gjort när jag ammade och var fly förbannad.
    Läste SHN efter läst hur bra KAtrin Zytomierska tyckte att den var.
    Vi bestämde oss för att börja en fredag för att kunna hjälpas åt och sova lite i skift, buffande är rätt jobbigt för armen längre stunder…;)
    Vi körde dock en liten egen version där vi bl.a behöll nappen, första natten var för jävligt andra bättre och 3:e var det en ny kille vi hade!
    Första veckorna höll vi stenhårt på tiderna för mat och sov men efter hand kunde vi mixtra lite mer om man var iväg osv.

    Stort lycka till!!
    Kram

    • Victoria skriver:

      Vad skönt att höra att det kan funka med napp oxå.. Klurar lite på just den biten, för han gillar verkligen sin napp och Olivia var inget nappbarn alls och i många stunder önskade jag att hon varit det ;) Ska läsa på lite mer och se vad som passar sebbelutten bäst :)

      kram

  • sandsdrommar skriver:

    Bästa Victoria!

    Jag är utbildad diplomerad SHN-kurare, har gått på kurs hemma hos Anna själv och kurat båda mina barn. Kuren är den bästa tänkbara för barnen – om föräldrarna är trötta – gissa då vad barnen är, som behöver mycket mer sömn! Tvärtemot vad många skriver så går det INTE ut på att barnen ska gråta – TVÄRTOM – att de INTE ska gråta, och att man ska lugna dem där de ligger – inte lämna dem med gråten, som tex 5 mm.
    Jag ger dig gärna råd om du vill, men du får förstås bäst hjälp på Annas eget forum, som är oumbärligt för en småbarnsförälder :)

    Kram Anna i Finland

  • MarinaE skriver:

    Det är verkligen jättejobbigt att inte få sova ordentligt på nätterna :( för oss vuxna, barnen har lite annorlunda sömnmönster så de påverkas inte alls av alla uppvak (om de är friska!) Så skulle det finnas nån lösning som gör att ni inte mixtrar med barnets sömn men som ändå ger dig lite mer sammanhängande sömnperioder? Kan ni vuxna ta varannan natt? (För jag läser i ditt inlägg att Sebbe egentligen inte mår dåligt??) Om bara några månader har det med största sannolikhet löst sig av sig själv helt utan ”jobb” från er sida, och skulle det fortfarande vara problem då finns det några lite mildare ”sömnskolor” att försöka först – innan ni tar till det tunga artilleriet. Och jo, när man sitter där mitt i sömnbristen känns några månader som en evigheeeeet men jag lovar, du hinner inte blinka så planerar ni för ettårskalas :D

    Rent fysiskt finns det barn som behöver nattmål upp mot 1-årsdagen, lite beroende på ämningsomsättning och sånt. Har ni provat att bara ge honom vatten? Eller, ja det har ni såklart gjort :) Napp är ju både en välsignelse och en styggelse, jag som har haft en nappunge och en som nappvägrat kan ändå känna att nappungen var lite enklare att få att somna och somna om, strax före ettårsdagen hade hen lärt sig att själv hitta nappen på natten (vi la en massa nappar i sängen :D) och efter det gick det rätt bra och nappen var faktiskt en tillgång många gånger.

    Jag såg ovan att du frågade om andningslarm? Risken för PSD kvarstår ytterligare några månader men jag antar att Sebbe vänder sig själv nu? Så då kommer han ju att sova på mage eller rygg ändå, det han själv väljer :D oavsett vilket läge du lägger honom i :)

    Jag hoppas ni får ordning på er sömn, glöm inte bort att lyssna på magkänslan bara, oavsett vilken väg ni väljer, känns det fel är det fel <3

    Kram!

  • FruBengtsson skriver:

    Åh vilken fin bröllopsbild på hela lilla familjen ♥ ser fram emot resten!
    Ser att du redan fått massor av råd ang sovandet så det överlåter jag till de andra :) Lycka till och hoppas att ni får rätsida på det!

    Kram kram

  • Första gången jag kommenterar här inne hos dig, brukar vara inne och kika ibland.

    Kände att jag ville skriva lite för gissa om jag känner igen mig! PÅ PRICKEN sådär höll vi också på med vår Milo. Jag var helt trasig, fick liksom aldrig sova och kände hur jag bara blev mer och mer sliten, trött, irriterad, ledsen och glåmig. Jag köpte boken och läste den 2 ggr, min man slöläste den och sen satte vi igång. Första natten bunkrade vi upp med film, massa uppiggande läsk och chips. La oss på madrasser i vardagsrummet och så började vi ramsa, buffa och vara beredda. Vi fick en ny unge… dock så blev han sjuk bara några dagar efter vår kurning och vi fick lov att göra om allt men dock lite mer halvhjärtat och sen dess har vi inte fått det att funka. Till slut började han att sova hela nätter när han var 2,5 år. PIUUUUH. Nu har det funkat jättebra (eller bra för att vara oss) men bara i dagarna har man börjat igen och vill gå upp allt från halv 3 – 5 på morgonen så nu kämpar vi på med dra in miidagsluren vilket verkar vara fullständigt omöjligt så här är en till som är HEEELT SÄNKT!!! Suck… kämpa på medsyster!

    Kram Nina

  • VsMamma skriver:

    Hej VIctoria!

    Här kommer du nu få höra en röst (bland många där ute) EMOT SHN-kuren. Din son är inne i sin värsta och känsligaste separationsfas när världen omkring honom känns läskig och man hela tiden måste kolla att mamma och pappa är nära, att de inte överger en o.s.v. Att i det läget börja med någon form av ”träning” i att sova är fullkomligt förkastligt och kan i värsta fall göra honom till en otrygg liten kille längre fram.

    Anna Wahlgrens metoder har blivit anmälda av många barnläkare och barnpsykologer eftersom man systematiskt låter sina barn gråta sig till sömns, inte bekräftar dem mer än efter en ”klocka” och tvingar dem till att helt enkelt ge upp. Många vittnar om att det ”fungerar”, men detta beror alltså bara på att barnen efter nätter av desperat vädjande till sin mamma/pappa ger upp och inte längre vågar hoppas på att få den hjälp de behöver.

    Inga barn gör saker av illvilja, eller för att jävlas med sina föräldrar. Du som också har en större dotter vet ju att barn inte linjärt utvecklas, utan går igenom olika utvecklingsperioder som är skitjobbiga för oss föräldrar, men ännu mer för dem. Han behöver dig/er nu och då är ert jobb att tillmötesgå honom. Låt honom sova med er i sängen igen, ge honom den trygghet han behöver. Då kan jag LOVA dig att det går över mycket snabbare med att han vaknar, än om ni tvingar honom till något annat.

    Googla gärna mer på kritiken mot Anna Wahlgrens metoder, bland annat strider de mot FN:s barnkonvention och det finns forskning (mängder) som bevisar att barnens anknytning till föräldrarna störs.
    Kanske kan du backa lite mer matlagning, hemmafix m.m. och återgå till att ibland sova när han sover på dagen, dra ned på tempot och helt enkelt anpassa livet lite efter hur det är just nu?

    Kram!

    • Fast SHN kuren går INTE ut på att låta barnet gråta sig till sömns. Så sa i varje fall inte den boken jag läste och den kuren vi körde på vår son! Tror att det är som med ALLT här i livet. Allting passar kanske inte alla individer, fast det tror jag att man snabbt känner som mamma. Funkar det inte efter dessa 4 kritiska dygn och man som mamma har en magkänsla som säger att det inte funkar så tror jag inte man fortsätter. Skadligt tror jag inte det är efter 4 dagars testande….

      Men!!! Alla mammor gör ju precis som dom tror är bäst för sitt barn tror jag…. så är vi väl funtade vi mammor.

      • VsMamma skriver:

        Men man får inte ta upp barnet när det skriker? Då skriker ju det sig till sömns…?

        Utdrag från Anna Wahlgrens egen hemsida: ”Tar man upp barnet och tröstar i stället för att envisas med finna ut den rätta, fungerande (betryggande) tekniken, räddar man barnet. Man bekräftar i handling dess värsta farhågor: ”Vargen står precis här utanför, du svävar i livsfara, jag måste genast sätta dig i säkerhet!” Ett icke betryggande ”svar”, som barnet inte heller accepterar. Barnet vill befrias från sin överlevnadsångest, inte fjättras vid den”.

        I forumet ställe rmånga föräldrar frågor som ”mitt barn får panik, slår huvudet i spjälorna på spjälsängen, kräks, men jag tar inte upp det” och AW bekräftar ”ja, det är rätt”. Tror att även dessa mammor ”tror att det är bäst för deras barn” (hur de nu är funtade, de mammorna). Om man ska utgå från BARNENS perspektiv och hur de mår (eftersom de inte kan tala för sig själva) ska man absolut läsa ”Växa – inte lyda” och andra böcker där anknytningsforskning står i fokus (och jo, anknytningen kan absolut störas på fyra dagar).

        Om man kan läsa SHN, kan man väl läsa något som går emot det också och SEDAN bilda sig en uppfattning?

        T.ex. ”Somna utan gråt” och liknande.

        • Victoria skriver:

          jag läser absolut både för och emot. men jag tycker hittills det låter som en metod som kan passa oss. Sebbe somnar tryggt om kvällarna utan problem, och han somnar enkelt om utan att gråta och skrika på nätterna, han är inte otröstlig på något vis, men just det här att han VAKNAR så många gånger!1 det gör att både han och vi är trötta om dagarna. Jag vill att han ska kunna sova hela natten utan att vakna.

          önskar jag kunde sova när han sover på dan som du tipsar om, men som sagt har jag ju en 4 åring oxå så jag kan inte gärna lämna henne och gå och sova…

          Olivia sov förövrigt inte på 3 år och så vägrar jag låta min lilla familj må igen. Sömnbrist är tortyr! Har man inte upplevt det så är det nog svårt att föreställa sig hur desperat man blir.

          Men tack för dina synpunkter, vill såklart gärna höra både för och emot!

          kram

          • VsMamma skriver:

            Har upplevt det, så jag vet precis.

            Det är ett märkligt synsätt att tro att barn är som maskiner som ska tränas in i något, som inte ska få uttrycka behov och be om hjälp på natten.

            Om Sebbe blir otröstlig och vill komma upp, kommer du ta upp honom då och trösta honom? I så fall – bra! Men enligt AW-anhängare – dåligt.

            Och återigen, din son är inne i en enorm separations- och utvecklingsfas. Den kommer och den går. Självklart ska alla må bra i familjen och alla behöver sova, men det finns andra sätt att hjälpa S och er.

            AW är inte utbildad på något sätt, hennes metoder avråds av de som ÄR utbildade och därför skulle jag aldrig kunna tillämpa något som går emot forskning som faktiskt finns.

            Barn sover oregelbundet och har absolut behov av sömn, men de tar den sömn de behöver, så det är ju i första hand vi vuxna som blir som zombies.

            Ett tips är att t.ex. gå in på Knattetimmens hemsida (SR, P4) och lyssna på Louise Hallin och Malin Alfvéns tips om sömn.

            En intressant tanke för alla er som är FÖR AW:s metoder: skulle ni behandla er 7-åring, er sambo, er gamla mormor eller en vän på samma sätt? Att ligga på mage (som inte är naturligt för alla barn), att säga ”nej, vatten? Nej, det ska du inte ha! AW säger att man inte är törstig/hungrig på natten. Ligg nu här och trösta dig själv. ” En tankeställare…

            Livet är kort. Ta in barnen i sängen och låt dem vara nära. Det löser så sjukt många problem!

  • mathilda25 skriver:

    Åh vilken underbart fin bild på hela familjen! Längtar efter de andra bilderna när de kommer :)

  • soffansofie skriver:

    Hej !

    jag har inte läst boken men vi tänkte som ni. De är ju faktiskt rätt gamla och behöver inte äta nattetid. Med vår Oliver så peppade vi varann och sen körde vi. 4 nätter med gråt, låter hemskt men sen dess har han inte ätit nattetid. Nu vaknar han en del nätter men så är det ju i olika perioder.

    Vi gjorde som så att vi gav lite vatten, stoppa i nappen, tände aldrig upp eller plocka upp ur sängen utan visa trygghet att vi var där. Efter som sagt 4 nätter ville han inte äta och sen dess har han inte gjort det =)

    Lycka till !

  • Summer skriver:

    Vi körde SHN med vår yngste son. HELT fantastiskt. Visst blev det något bakslag, men kuren är helt fantastiskt, kände att jag lärde känna min son på ett helt annat sätt. Och dessutom fick vi äntligen sova. Hela natten!!! Från att ha sovit ca 3 timmar, en bra natt… Underbart!!!

    Tips: Köp andningslarm, om du inte har det. LÄS PÅ, noga noga. Många som inte riktigt får till det, har slarvat med detta. Bestäm ER för att det ska gå, tvekan förmedlar man till sin bebis. Ta hjälp av forumet som finns på AW:s hemsida. Eller fråga här, verkar ju finnas en del som kört kuren här också! ;)

    Jag lovar, du kommer aldrig ångra detta beslut. För oss var det nödvändigt. Vi höll på att gå sönder allihopa. Samtidigt så var man så trött, så hela tanken på att dra igång en kur kändes överväldigande. Men med våra sista krafter genomförde vi det. (Min man tog första natten, och jag och storebror sov hemma hos mormor o morfar. Sen tog jag nästa natt osv.)

    Lycka till och kram!

    Och superfina kort på er förresten!!!

    • Victoria skriver:

      Vad härligt att höra!!! Hm andningslarm, behöver man det till en 9 månaders?? Eller är det om man börjar när de är småbebisar? Ja grejen är ju att man ofta är för trött för att orka ta tag i nätterna och man hattar fram som en zoombie i sina vanliga spår för att man inte orkar annat.. men nu jäklar! :)

      kram och tack för pepp!!

  • Sara81 skriver:

    Vilken jättefin bild! :)

    Boken ligger här hemma, men jag har fortfarande inte läst den. Båda våra barn strular periodvis ganska mycket på nätterna. Det är SÅ lätt att man kommer in i en sån där dålig spiral och så blir det liksom en vana att vakna på natten. Räcker att dom blir sjuka en vecka och sen är det kört… Precis där befinner vi oss just nu, med båda två, plus att jag sover skitdåligt i övrigt pga benet. Så ja, trött är inte ens början på beskrivningen ;)

    Massor med lycka till iaf!
    Kram

    • Victoria skriver:

      Tack ♥
      Jag lovar att rapportera om den är värd att läsas, isåfall får du ta och läåsa den om du ändå ligger sömnlös om nätterna ;) så hoppas jag att alla sover gott hos er så snart du är som ny igen!!

      kram

  • lovis09 skriver:

    Äntligen! Har kört Anna w på båda mina tjejer, o funkar perfekt! Det ändå du ska tänka på är att vara ordentligt påläst o trygg innan du börjar så kommer sebbe sova Gött inom en vecka. Ta bort nappen oxå när du ändå håller på, den stör mer än hjälper ;).
    Lycka till, o snart får hela familjen sova Gött.
    Kram

  • Lillamy skriver:

    Usch ja, ren tortyr att inte få sova. Jag kan tänka mig att det känns värre för varje barn också, att man är mer inställd på det första gången. Vår son sov inte en hel natt förrän han var över 16 mån gammal. Jag tror att det var värst just i Sebbes ålder, runt 9-10 mån. Då körde vi Annas 5-min metod ett par nätter, för att jag inte skulle bli tokig, och det funkade faktiskt! När han blev lite större avvaktade vi bara en stund när vi hörde honom och då somnade han för det mesta om själv. Ett tips är att ha flera nappar i sängen, så hittar han kanske alltid någon som han kan stoppa in själv :-) Lycka till!! <3

  • Sannaev skriver:

    Vilken fin familj ni är! Hoppas Sebbe snart förstår att man blir bra mycket piggare av att sova hela nätter :)

  • Caramell skriver:

    Jag har kört en modifierad SHN med båda mina barn och min dotter är lika gammal som Sebbe. Mitt tips är att ta del av forumet på annawahlgren.com för tips och pepp och sen att följa din egen magkänsla. Vi fick aldrig ramsan att fungera på våra barn (kändes mest som att stå och skrika till sitt barn på andra sidan dörren?) utan vi har istället valt att lugna barnen i sängen (genom att sjunga, buffa, klappa, lägga solfjäder eller en ”tass”) men med samma princip som SHN, att inte plocka upp utan snabbt lugna och sen gå iväg och låta barnet somna själv. Kändes bättre för mig och jag kunde förmedla en annan attityd och lugn genom att vara trygg i min variant av metoden. Det går utmärkt även om man inte följer boken till punkt och pricka, bara man är konsekvent och själv tror på sin metod. Lycka till med kurandet – sömnbrist är en tortyr! Kram!

  • lilo0209 skriver:

    Det är hopplöst att aldrig få sova. Min lilla 2 åriga tjej (som inte är så liten längre) vaknar varje natt och vill komma över till oss. En enda natt har hon sovit hela natten. Hon vill dock inte äta, men det är jobbigt att aldrig få sova en hel natt. Hoppas det löser sej för er. Jag skulle också behöva ett gott råd. Kram

    • lilo0209 skriver:

      Det vi däremot gjorde när hon skulle sluta äta på nätterna var att försöka hålla ut lite. På natten är det tyst överallt och man vill inte att de andra barnen ska vakna så man ger med sej ganska snabbt, men om man envisas lite så brukar de till slut somna om och det brukar inte ta lång tid. Det funkade för oss iaf.

      • Victoria skriver:

        Det har vi testat ;-) Brukar springa in och bara stoppa om och ge nappen 20 ggr först. Eller ignorera och hoppas han tröttnar på att höra sig själv tjoa :) Men icke..

        Behöver nåt mer strukturerat att gå efter för att bryta mönstret känner jag. Tror och hoppas på sovahelanatten!

        kram!!

  • mammatillA skriver:

    Jättefint kort på fina er! Tänkte bara svara ang. att sova hela natten. Något som funkat för oss med våra barn är att vara noga med 5 mål mat/dag. Nu har jag ju ingen aning om hur er lillprins äter men har det knölat med nattsömnen för oss såhar vi bara ökat på matintaget på dagtid så har det löst sig! Jag vet att alla barn är olika och ni har säkert prövat både det ena o det andra (som alla föräldrar :) men det är mitt tips, vi har aldrig behövt några ”metoder” men som sagt, alla barn är olika! Kram

    • Victoria skriver:

      Jag tror nog han är mätt. Tidigare sov han hela nätterna utan problem, så jag tror mest det blivit en dålig vana att vakna och behöva äta för att somna om.. Och jag vet inte hur vi ska bryta den, har försökt allt jag kan komma på, så nu försöker vi något nån annan kommit på istället :)

      kram

  • lotte skriver:

    Lycka till med sovandet!! Va kul det ska bli att se bröllopsbilderna, den på datan va ju jättefin :-)

Lämna gärna några rader efter er! ♥

Instagram - @matplatsen