Nestlé Cocoa Plan – på besök i Ghana

I samarbete med Nestlé Cocoa Plan

 

Hej!!

Nu har jag hunnit landa i dubbel bemärkelse och reflektera lite över resan till Afrika. Och vilken resa! Fått se och uppleva sådant jag aldrig varit med om tidigare, verkligen en häftig och stark upplevelse.  Vi var alltså i Ghana för att besöka kakaoplantagen – för att se hur det går till och framförallt för att se hur Nestlés projekt Cocoa Plan fungerar i praktiken och vad det har för effekter för individerna på plats.

 

 

Nestlés Cocoa Plan går i princip ut på att förbättra livet för odlarna med fokus på bättre jordbruk och metoder, bättre levnadsvillkor och bättre kakao.

 

 

 

Hade aldrig sett en kakaofrukt tidigare men nu vet jag både hur de ser ut, hur man öppnar dem och hur man gör för att torka och producera kakaobönorna som sedan säljs och används till choklad mm. De färska kakaobönorna är täckta av ett lite slemmigt vitt hölje som smakar som en blanding mellan litchi och mango. Man lägger dem sen mellan blad att torka på marken så detta försvinner och själva bönorna lägger man sedan på stora bambumattor att torka och rostas i solen.

 

 

Att bara skänka pengar rakt upp och ner är inte en hållbar lösning, utan Cocoa Plan satsar på att lära odlarna att själva utvecklas och påverka sin egen situation. Tex så förser de dem med nya kakaoplantor, erbjuder fri business school (vi fick besöka en sådan klass, där satt vi under kakaoträden med byns invånare medan de jobbade med olika uppgifter och räkneexempel om hur investeringar i kakoplantorna (bekämpningsmdel etc) i slutändan ger en större vinst och det var så himla häftigt att se. De brann verkligen för att lära sig!) Det ges även utbildning i säkerhet och teknik. Vikten av rätt hantering av farligt material och hur man pollinerar kakaoträd att producera fler kakaofrukter. Allt detta fick vi vara med och se.

(Just det här med att de får nya plantor gratis tyckte många var för bra för att vara sant och vågade inte hoppa på till en början, men nu när de sett hur bra det gått för de farmare som bytt ut sina föråldrade träd mot nya så står de på kö för att få vara med!)

 

 

 

Vi satt en hel del i bil dessa dagar, många timmars resa till varje by och däremellan körde chaufförerna ofta vilse på några timmar hit och dit. I storstäderna var trafiken heeeelt galen, Stockholmsköerna kan slänga sig i väggen. Enligt mitt sällskap på flyget så åker dagligen 4 miljoner med bil in till Accra om den informationen stämmer. Nu var vi mest på landsbygden och eftersom det regnat en del så var det si och så med vägarna, många skumpiga timmar i bushen blev det men tillslut kunde man ju bara skratta åt det.

 

 

Påfrestande resa på många vis, självklart jobbigt att se hur fattigt många lever. Men samtidigt så träffade vi så otroligt härliga människor i alla dessa byar. Slogs av hur färgglada och glada de var. Och så kul de tyckte det var att posera och vara med på kort, gamla som unga. ”Fota mig fota mig”! 

 

 

I flera byar hade de aldrig sett en livs levande vit människa så de samlades runt oss och och ville ta selfies (förvånansvärt många hade mobiltelefoner, det hade jag inte riktigt förväntat mig) så de kunde visa vänner och släktingar som inte skulle tro sina ögon, och en del trodde vi var spöken och ville ta på oss och se om vi var verkliga 🙂

 

 

De byar vi besökte var alla delaktiga i Cocoa Plan och  glada och stolta att få vara en del av detta och berättade om hur mycket det förbättrat livet för dem. I en by fick vi (efter en lång hälsningscermoni som påminner om något man bara ser på film, så häftigt!) gåvor av hövdingen som tack i form av stora bananklasar och en GET (!).

 

 

En upplevelse och minnen för livet!

(Cocoaplan jobbar dessutom aktivt mot barnarbete och vikten av skolgång, mer om det i ett annat inlägg där vi besökte skolor och fick prata med barnen om detta).

KRAM

 

 

  1. Så härliga och vackra bilder. 🙂 Jag blev riktigt rörd när man ser all glädje hos människorna på bilderna. Kram

  2. Vilken upplevelse att få göra en sån här resa. Vilket jobb det ligger bakom chokladbiten vi stoppar i mun här som smakar så ljuvligt gott. Tack för info och fina bilder.

  3. ÅsaS skriver:

    Men vilken fantastisk resa ni gjort. Spännande, intressant och lärorik. Antar att ni, liksom jag, fått er en tankeställare när det kommer till choklad.
    En get?! Ja varför inte. Getost är ju gott..
    Ser framemot fortsättningen på resan.
    Kram ÅsaS

    1. Verkligen spännande och lärorikt! Kram till dig

  4. Jenny skriver:

    Måste ju fråga – vad hände med geten? ;-D

    1. Den tog en lokal medarbetare i vårt gäng med sig hem tillslut 🙂

    1. Linda skriver:

      Haha just vad jag också undrade!
      Vilken spännande och annorlunda
      resa ni har gjort.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..